En jämförelse av New Lows

Genom att titta på hur stor andel aktier som noterar 52-veckorslägsta (New Lows) kan man ofta på ett bra sätt se om börsen närmar sig en tillfällig botten, vilket jag skrivit lite om tidigare. Jag tänkte nu jämföra hur New Lows-indikatorn såg ut under perioden 2001-2003 och de senaste åren under nedgången.

New Lows 2001-2003


I första grafen har vi perioden 2001-2003 och man kan då notera att den spikade upp till sin högsta nivå i juli 2002. Därefter satte index (S&P 500 undertill) en ny lägre botten i oktober medan indikatorn inte gjorde det. Det fanns alltså en positiv divergens vid absoluta bottnen och när börsen sedan satte en högre botten i mars 2003 höll sig New Lows på en mer beskedlig nivå.

New Lows 2006-2008


I andra grafen har vi perioden 2006-2008 och precis som det brukar se ut vid större nedgångar så spikar indikatorn upp i samband med att börsen sätter en tillfällig botten. Vid botten i juli satte indikatorn sin högsta nivå och när index satte en ny lägre botten i september gjorde inte indikatorn det. Vi har alltså en positiv divergens på ett liknande sätt som 2002. Vad som stör bilden en del är att det är en rätt marginell divergens och det var ett sådant högt värde även i september vilket talar för minst en återtest av den botten. Dessutom kan man notera att indikatorn redan börjat expandera på uppsidan igen vilket avviker från beteendet vid tidigare bottnar.

Jag tror inte vi kommer få se en stabil botten förrän vi ser en botten som sätts samtidigt som New Lows inte når upp till mer än runt 500-600. Just nu är det helt enkelt för stort tryck i nedgången. Däremot är det förstås inget som hindrar att vi ser ännu en rekyl uppåt under flera veckor, men det ser inte ut att vara dags för det riktigt än.