Medelvärde som trendfilter

Jag har i några inlägg skrivit om 200-dagars glidande medelvärde (MA200) och tänkte nu kika lite mer hur man kan använda det som trendfilter. Även om man inte är så mycket för teknisk analys kan man ha stor nytta av att använda sig av något typ av trendfilter för att undvika att följa med nedåt under stora börsnedgångar. Det kan handla om att vikta om en del av en långsiktig portfölj eller att hedga med säljpositioner.

Det finns en minst lika viktig anledning att ha koll på den övergripande trenden och det är för att anpassa mer kortsiktiga indikatorer och signaler. När börsen trendar ner fungerar det generellt sämre att agera på köpsignaler från indikatorer och omvänt när börsen trendar uppåt. Att använda ett trendfilter är alltså en bra hjälpvariabel för hur man ska anpassa signaler i kortare tidsperspektiv och om man bör lägga fokus på köp eller säljpositioner.



Jag har valt att utgå från en lång graf över S&P 500 utifrån månadsdata och använder därför MA12, vilket rätt så väl motsvarar MA200 i dagsgrafen. Jag har definierat trenden som stigande så länge MA12 stiger och trenden som fallande när MA12 sjunker. Ett alternativ är att man utgår från när indexkursen skär igenom medelvärdet, men som jag resonerade i inlägget "Bulls live above MA200?" ger det en del felaktiga signaler så lutningen på medelvärdet är att föredra.

Grafen ovan visar de perioder då börsen befinner sig i en upp- respektive nedtrend, markerat med blått respektive rött. Trendfiltret gör sig bäst när vändningarna inte sker för snabbt, vid tillfällen som kraschen -87 reagerar medelvärdet för långsamt. Flera andra nedgångar undviker man däremot på ett effektivt sätt, inte minst nedgångarna under 1930-talet, 2000-2003 och det senaste raset från 2007-toppen. Just det faktum att signalerna är så tröga gör att det kan vara värt att kombinera med någon snabbare signal som ger en tidigare indikation om trendvändning, men det ger ändå en bra grund för att identifiera trenden. Hur börsen kommer bete sig i framtiden har vi ingen aning om, men det är nog inte alltför vågat att gissa att vi kommer få se en del spektakulära rörelser både på upp- och nedsidan.



Den andra grafen visar en jämförelse mellan "Buy and hold" och att tajma marknaden med hjälp av ett trendfilter enligt ovan. Startvärde är 1 och i dagsläget skulle Buy and hold vara uppe i 109, att jämföra med 625 för trendstrategin. Det här hänger förstås på vilken startpunkt man väljer, men det huvudpoängen är att en sådan här enkel strategi ger minskad volatilitet och drawdowns vilket leder till högre riskjusterad avkastning.

Kompletterande info med lite varianter på samma tema finns här:

Doug Short - S&P 500 Moving Averages

Doug Short - The Rationale For Moving Averages

A Quantitative Approach to Tactical Asset Allocation

Kongressen påverkar börsen

Det senaste året har det varit en del fokus riktat mot den amerikanska Kongressen då det har röstats om stöd- och stimulanspaket. Det har dragit till sig ett enormt intresse från finansmarknaderna och rykten och nyheter från Kongressen har gett kraftiga reaktioner på börsen. Det är inte så konstigt i sig med tanke på den kris som den amerikanska ekonomin befinner sig mitt i, men faktum är att Kongressens arbete historiskt alltid har påverkat börsutvecklingen.

Det går att särskilja ett tydligt mönster om man granskar börsutvecklingen under de perioder när Kongressen sammanträder jämfört med när de inte gör det. Nu ska det nämnas att det finns mängder av konstiga mönster och korrelationer till börsen, men kopplingen mellan Kongressen och börsen kan man lätt hitta logiska förklaringar till. Mer om det sist i inlägget, först kikar vi på lite data.


Källa: Congressional Effect Fund (se längst ned)

Det finns ett antal akademiska studier kring detta, bland annat Ferguson/Witte och Lamb, Ma, Pace och Kennedy. Bägge studierna kommer fram till att det finns en tydlig koppling mellan Kongressens aktiviteter och börsavkastningen och resultaten är likvärdiga. Avkastningen på börsen, mätt i Dow Jones och andra bredare index, är betydligt bättre under de perioder när Kongressen inte är samlade i sammanträde. Faktum är att nästan all avkastning sedan 1897 har skett under just de perioderna samtidigt som volatiliteten har varit betydligt lägre.

Den ena studien visar att en investering på $1 1897 har växt till $216 fram till 2006 under de perioder när Kongressen inte sammanträder. Den övriga tiden har det bara skett en ökning från $1 till $2. Vad som är extra anmärkningsvärt är att det är betydligt färre dagar som Kongressen inte sammanträder, så marknadsexponeringen är därmed kortare i tid. Givetvis finns det perioder då börsen går upp samtidigt som Kongressen sammanträder, men sett över några år uppvisas en påtaglig svaghet. Studierna påvisar även att avkastningen är högre när allmänheten har lågt förtroende för Kongressen och de inte sammanträder, vilket ger ytterligare stöd för att förklara mönstret.

Vad finns det då för förklaringar till den stora skillnaden i avkastning beroende på om Kongressen sammanträder eller ej?

Allmänheten och marknadens aktörer är inte förtjust i osäkerhet och det är svårt att på förhand veta vilka effekter Kongressens arbete får. Det kan handla om lagförslag eller olika typer av regleringar som är uppe på agendan vilket påverkar olika branscher eller ekonomin som helhet. Börsen tenderar som sagt dessutom att utvecklas ännu sämre när förtroendet för Kongressen är lågt och det blir framstår då rätt logiskt. Är Kongressen impopulär bland aktörerna som helhet förväntas det knappast komma särskilt goda nyheter utan man förbereder sig istället på negativa nyheter.

Det finns faktiskt en relativt nystartad fond som enbart utnyttjar det här fenomenet och har positioner i obligationer och mer säkra placeringar under de perioder när Kongressen sammanträder och sedan skiftar till bland annat index-terminer under de perioder de inte sammanträder. Fondbolagets data (ej för fonden eftersom den är ny) visar på en avkastning sedan 1965 på drygt +16%/år när Kongressen inte sammanträder och endast +0,31% när de sammanträder. Perioden 2000-2008 visar motsvarande +8,8% respektive -12,5%.

Mer information om fonden finns här: http://www.congressionalfund.com/

Thanksgiving

Torsdagen 27 november är börserna i USA stängda då de firar Thanksgiving som infaller den fjärde torsdagen i november varje år. Jag har tidigare visat statistik hur OMX historiskt har rört sig vid andra amerikanska helgdagar, mer om det finns i följande inlägg: Labor Day, 4th of July och Memorial Day. Vid de andra helgdagarna som jag undersökt så är det dagen före som brukar uppvisa en positiv börs för svensk del, medan själva helgdagen är sämre men ändå positiv. Dagen efter helgdagen brukar däremot ofta leda till minusnoteringar för OMX, men mönstret för Thanksgiving har varit lite annorlunda. Det är faktiskt just själva Thanksgiving-dagen som uppvisar en större träffsäkerhet och en rätt hyfsad snittavkastning.

Handelsdagen före: 44% vinster, snittavkastning +0,12%

Thanksgiving: 70% vinster, snittavkastning +0,49%

Handelsdagen efter: 52% vinster, snittavkastning +0,15%

(ej med i grafen)

Syftet med denna information är främst för mig att samla ihop data kring alla amerikanska helgdagar och senare se om man kan hitta en edge kring dessa dagar. Överlag går OMX upp främst dagen före en helgdag, men även till viss del under själva helgdagen medan det faller tillbaka dagen efter i samband med att USA-börserna öppnar igen. Det är en del som brukar påstå att det är så det brukar se ut och det ligger faktiskt något bakom i det här fallet. Ibland är det annars lätt att en del gamla "sanningar" tas för givet när det gäller börsen, trots att det kanske inte alls stämmer.

Man kan alltså använda detta till att trada först på long-sidan och sedan vända till short-sidan, men man behöver då använda sig av en lämplig setup i en intradaygraf. Jag kommer vid senare tillfälle sammanställa mer information kring helgdagarna och se om man kan bygga en intressant strategi kring detta. Svårigheten ligger förstås i att det är ett så kort tidsperspektiv och det handlar om små avkastningar, men jobbar man med ett större häv och tar entry via en intradaysetup så kan det ändå bli lyckat. Kom gärna med förslag eller om ni har några tankar kring detta.

3 månader efter stora bottnar

Fredagen den 10 oktober fick vi utan tvekan en botten på börsen men eftersom det har blivit en rejäl V-botten är det svårt att hinna med i svängarna. Jag har granskat hur det har sett ut vid tidigare historiska bottnar för att se om det kan ge lite ledtrådar om vad vi kan vänta oss nu. Som man kan se i grafen (visar cirka 3 månader efter bottnar) är det inte första gången det sker en sådan här V-botten, det skedde även 1987, 1998 och 2002. Efter kraschen 1987 blev det ett återtest av botten efter någon månad för att sedan klättra uppåt igen. Röd kurva är måndag-tisdag den här veckan, även om tisdagen inte är slut än så ville jag ha med det för att få en jämförelse på kraften upp.

En liten paus är nog att vänta men det ser just nu ut som att det finns en betydande uppsida kvar. Vid 4 av 5 tidigare tillfällen så har OMX tagit sig upp mot runt +35% räknat från bottenläget vilket då indikerar strax över 800 innan årskiftet. Om det är den slutliga botten eller inte återstår att se, det finns faktorer som talar för och emot. Det blir antagligen först senare under nästa år vi kommer att avgöra det med större säkerhet. Tills vidare betraktar jag det här som en tillfällig återhämtning som kan pågå i ett antal månader.

Det är alltså rätt vanligt med V-bottnar efter större nedgångar/krascher, men samtidigt är antal jämförbara tillfällen begränsade för OMX. Går man vidare och tittar på de amerikanska börserna är det liknande mönster. Vid kraschen 1929 kom en skarp rekyl i slutet av oktober, men den varade bara i 2 dagar innan det föll ner till en lägre botten i november. Då startade en uppgång under flera månader, men det var bara en tillfällig återhämtning då det följdes av en flera månader lång bear market. Efter nedgången 1974 blev det också en skarp vändning uppåt, men då blev det en återtest av botten efter några veckor som då var slutliga botten. Det finns liknelser med flera av de här tillfällen så svårt att säga något med större säkerhet just nu. Det lutar nog dock över åt att vi har sett årslägsta och att rekyler ned är bra tillfällen att köpa och haka på en rörelse på några månader.

Uppföljning av extremt kraftiga uppdagar

För ett tag sedan visade jag i inlägget "Vad händer efter extremt kraftiga plusdagar?" hur OMXS30 har rört sig en period efter kraftiga uppgångsdagar, vilket vi fick en den 19 september. Jag visade även i inlägget "Septemberuppgångar" hur det har sett ut vid de tillfällen när en kraftig uppgångsdag kommit i september. Min tanke är inte att det ska användas enskilt men tillsammans med andra faktorer kan det ge indikationer om åt vilket håll börsen är på väg. Det har nu gått 11 handelsdagar sedan uppgången 19 september och som alla har märkt sattes en topp redan den dagen. Bifogar två grafer för att visa hur utvecklingen har varit jämfört med tidigare tillfällen. Tydligt är då att det här faktiskt är bland det sämsta utfallet i urvalet, vilket understryker vilken dignitet det är på den här börsnedgången.

Avkastning efter de 10 största endagarsuppgångarna


Avkastning efter de största endagarsuppgångarna i september

Första handelsdagen i Q4

Jag har funderat lite på en teori om att börsen är svag i inledningen av ett nytt kvartal. Tanken är att många aktörer på marknaden fixar till sina portföljer mot slutet av varje kvartal och då ofta ger en extra push uppåt som sedan ger ett bakslag när nästa kvartal inleds. Det finns en tydlig månadsskifteseffekt och även en tydlig tendens till positiv börs den första i varje månad, så det talar direkt mot min teori, men jag tänkte att det kanske var undantag just de månader där det var kvartalsskiften. Efter att ha granskat inledningen av det fjärde kvartalet de senaste 24 åren kan jag konstatera att min teori inte stämde.

Första handelsdagen i oktober har gett en snittuppgång på +0,62% och vinst i 71% av åren (17 av 24), vilket är riktigt bra siffror. Andra handelsdagen i oktober är däremot inte lika bra med en snittuppgång på +0,19% och vinst i 58% av åren (14 av 24), men ändå inte några särskilt dåliga siffror. Att spekulera i en nedgång i inledningen av ett nytt kvartal (nåja, fjärde kvartalet åtminstone) verkar alltså inte vara så bra. Istället är det så att man bör kika på köppositioner och det är som sagt helt i linje med den månadsskifteseffekt som existerar. Det är, tillsammans med säsongsmönstret (starkt vinterhalvår/svagt sommarhalvår), ett av de starkaste mönstren som finns på börsen enligt min erfarenhet.

Septemberuppgångar

Efter inlägget jag skrev om hur OMX brukar röra sig efter kraftiga plusdagar fick jag en fråga hur det har sett ut när uppgångarna har kommit i september, precis som i år. Många av de stora uppgångar liknande fredagens har tidigare genom åren kommit först i oktober och då markerat en botten så i år var det kanske för tidigt och egentligen lite väl pådrivet av förhoppningar kring räddningsplanen i USA. Just i september har det tidigare inte skett några extremt stora plusdagar men fem dagar över +4%, samt årets jätteuppgång:

1. 19 september -08 +8,98%
2. 30 september -92 +6,08%
3. 14 september -92 +5,89%
4. 12 september -01 +5,48%
5. 24 september -01 +5,47%
6. 26 september -02 +4,65%

Rörelsen 20 dagar efter dessa dagar har varit enligt bifogad graf. Nu är det väldigt få tillfällen så man ska nog inte lägga allt för stor vikt vid det, men det är en rätt tydlig dragning mot nedsidan. I snitt har det halkat ned mot cirka -5% efter 7 dagar för att sedan vända upp mot nollstrecket igen mot slutet av perioden. Det kan vara så att fredagens rörelse var en "tjuvstart" och att det behövs lite lägre nivåer innan det vänder.

Vad händer efter extremt kraftiga plusdagar?

Jag har tidigare undersökt hur OMX brukar röra sig efter en dag som slutar mer än +4%, se inlägg "Kraftiga plusdagar". Jag kom då fram till att det är en bra idé att avvakta med köp några dagar eller gå in på kortsidan. Efter fredagens mastodontuppgång har jag tittat på hur det har sett ut efter de 10 största endagarsuppgångarna tillbaka i historien. Lägg märke till att 6 av de här 10 dagarna har skett i oktober månad vilket ofta har gett större bottnar.

Faktum är att det ser riktigt positivt ut och åtminstone +5% ytterligare på uppsidan ser rätt troligt ut. Det enda tillfälle som sticker ut ordentligt på minussidan är efter sista handelsdagen i oktober -87. Efter en uppgång på +7,85% föll OMX brant de närmaste dagarna och var ned nära -20% som värst innan en viss återhämtning skedde. Överlag ser det däremot ut att finnas en rätt tydlig dragning uppåt. I detta enkla test har jag tagit med de 10 största uppgångarna på en dag som har skett i OMXS30 och de har varit mellan 6,40-11,65%. Det finns ytterligare ett antal dagar som har varit runt 5-6%, men jag valde att dra gränsen vid de 10 största.

Sett till detta ser det alltså ut som en bra idé att agera köpare på de rekyler ned som kommer ske de närmsta dagarna och sikta på att åtminstone augustitoppen vid 900 kommer nås under oktober. Jag har sedan länge haft september-oktober som ett troligt tidsfönster för en botten. Nu nådde inte OMX riktigt ned så långt som jag hade trott, men det kan man inte haka upp sig allt för mycket på. Möjligheten finns dessutom att det blir ytterligare nedgång längre fram, men närmsta tiden bör vara positiv och kanske utvecklar sig det här till en riktigt stor botten.

Eftersom längre indikatorer fortfarande pekar ut trenden som nedåtriktad är det för egen del inte in med allt kapital som gäller. Jag ser det här som en tradingbar botten, sedan får man se om det etableras en längre upptrend och först då köper man in sig till 100 procent.

Labor Day

På måndag 1 september är börserna i USA stängda då de firar Labor Day som infaller den första måndagen i september varje år. Jag har tidigare visat lite statistik hur OMX brukar röra sig kring 4th of July och Memorial Day. Även kring Labor Day uppstår ett liknande mönster där börsen går starkt dagen före själva helgdagen, halvdant under själva helgdagen och rätt dåligt dagen efter.

Handelsdagen före: 71% vinster, snittavkastning +0,36%
Labor Day: 58% vinster, snittavkastning +0,16%
Handelsdagen efter: 46% vinster, snittavkastning -0,09% (ej med i grafen)

Eftersom det här är ett kort tidsperspektiv blir det svårt att trada på rena dagsstaplar. Däremot kan man använda det som underlag för att trada i ett kortare tidsperspektiv. Idag, fredag, när börsen ligger på minus skulle man kunna leta köpsetups i t.ex. 15-minutersgraf. Dagen efter själva helgdagen, när USA öppnar igen, kan man istället leta kortningsläge och framför allt ifall börsen öppnar uppåt då man har en bra sannolikhet att det vänder nedåt under dagen.

Kraftiga nedgångsmånader

Hade tänkt lägga ut detta för några dagar sedan men inte hunnit med det förrän nu. Det är lite statistik som visar de månader som OMXS30 har slutat mer än -10% de senaste 24 åren. Det är totalt 17 månader (inkl juni 2008) och tittar man hur det har sett ut månaden efter är det ett mixat utfall med 9 plusmånader och 7 minusmånader. Jag har även tittat hur det sett ut dag för dag den efterföljande månaden, men kan inte se någon särskilt användbar information som framträder.

Vad man däremot kan notera är att det vid 4 tillfällen, efter en månad som slutat mer än -10%, har blivit en ny månad som slutat mer än -10% direkt efter(se fetmarkerade). Dessutom är det i flera fall där det varit några få månader i mellan innan nästa kraftiga minusmånad. Det är inte så konstigt då OMX rör sig bra åt bägge hållen när en trend väl har etablerats. Under nedgången 2001-2002 uppstod det hela 7 månader som slutade mer än -10%, men då var å andra sidan volatiliteten högre. I senaste årets nedgång har vi hittills fått uppleva 2 sådana månader, men jag skulle tro att det blir minst 1 till innan den här trenden vänder.


Januari -87 -11,9%
Oktober -87 -22,0%
November -87 -16,5%
Augusti -90 -13,6%
September -90 -23,3%
Oktober -97 -11,8%
Augusti -98 -14,5%
September -98 -10,8%
Februari -01 -12,3%
Mars -01 -14,7%
September -01 -11,4%
April -02 -10,6%
Juli -02 -11,0%
September -02 -15,2%
December -02 -14,3%
Januari -08 -12,2%
Juni -08 -14,7%

4th of July

På fredag 4:e juli är börserna i USA stängda då de firar sin nationaldag. I maj visade jag lite statistik hur OMX brukar röra sig kring Memorial Day och tänkte nu titta även på 4th of July. I grafen ses avkastningen i OMXS30-index per år, dels dagen före USA stänger och dels själva 4th of July då de håller stängt. Vissa år infaller det på en helg och då är dagen självklart inte medräknad.

Handelsdagen före: 63% vinster, snittavkastning +0,45%
4th of July: 67% vinster, snittavkastning +0,23%
Handelsdagen efter: 42% vinster, snittavkastning -0,03% (ej med i grafen)

Det är en bra snittavkastning handelsdagen före vilket man säkert kan utnyttja, men då bör trenden vara uppåtriktad. Det är ett liknande mönster som dagarna kring Memorial Day uppvisade. Börsen drar upp redan dagen innan USA stänger och faller sedan tillbaka samma dag de öppnar igen. Nu bör man tänka på att ingen hänsyn är tagen till trendriktningen, så i år är det tveksamt om det blir någon direkt uppgång. Mer intressant är det att handelsdagen efter en amerikansk helgdag ofta verkar leda till en press nedåt, oavsett trendriktning. Det kan man utnyttja som det är och ännu hellre genom att ta en kort position ifall börsen öppnar upp den dagen.

Jag kommer fortsätta studera hur börsen rör sig kring de amerikanska helgdagarna och förhoppningsvis går det att vidareutveckla till användbara setups vid senare tillfälle.

Memorial Day

På måndag 26 maj är börserna i USA stängda då de firar Memorial Day som infaller den sista måndagen i maj månad varje år. Det brukar ofta nämnas att den svenska börsen passar på att köra lite rally medan de amerikanska börserna är stängda. Jag tänkte undersöka det närmre och se om det stämmer och om man isåfall kan utnyttja det vid trading. I grafen ses avkastningen i OMXS30-index per år, dels dagen före USA stänger och dels Memorial Day då de håller stängt.

Handelsdagen före: 61% vinster, snittavkastning 0,29%.
Memorial Day: 56% vinster, snittavkastning 0,16%
Handelsdagen efter: 32% vinster, snittavkastning -0,18%

Det tycks alltså som att dagen före stängt i USA är den bästa dagen. Träffsäkerheten är en bit högre än en slumpvis vald dag på börsen samtidigt som snittavkastningen är nästan dubbelt så hög. Något missvisande blir det dock då man tittar på år 2006 som gav dryga +4% i avkastning och alltså drar upp snittet rejält. Men å andra sidan, plockar man bort den bör man kanske plocka bort 2000-2001 som var lite outsiders på nedsidan och då är man tillbaka runt samma snitt som tidigare. Värt att notera är att dagen efter, när USA öppnar igen, ger en negativ snittavkastning och betydligt fler förluster än vinster.

Jag tycker det här stämmer rätt väl in på mönstret som brukar nämnas i dessa sammanhang. Stockholmsbörsen drar upp redan dagen innan USA stänger och faller sedan tillbaka samma dag de öppnar igen. Det är rätt naturligt, har OMX gått upp så ligger vi före USA och följer de inte efter så får vi rätta in oss i ledet.

Ok, så är detta användbart på något sätt? Kom gärna med idéer och kommentarer.
Mina spontana tankar kommer här:
Det är relativt små dagsavkastningar det handlar om, men tradar man i instrument med hävstång (t.ex. indextermin) kan det vara intressant att utnyttja såna här mönster ändå. En tänkbar idé i det här fallet kan vara att använda sig av ett kortare tidsperspektiv på grafen för att leta entry. Börsen rör ju sig ofta ganska mycket intraday vilket kan bjuda på en del möjligheter. Är det t.ex. dagen före Memorial Day (vilket det är idag fredag) och OMX öppnar ned så är det ett bra läge att leta long entry. Likadant skulle man kunna tänka sig att leta short entry dagen efter Memorial Day ifall OMX öppnar uppåt då det är troligt med en vändning nedåt fram till stängning.

Precis som med så många andra mönster och setups så skiljer det ofta en del beroende på om börstrenden är uppåtriktad eller nedåtriktad. Jag kommer framöver granska ett antal andra helgdagar där USA har stängt för att se om mönstret är liknande.

Avkastning per veckodag del 3

I del 1 av denna serie av inlägg visade jag en graf över snittavkastningen per veckodag sedan toppen förra sommaren. Jag kompletterar här med en graf som visar den ackumulerade avkastningen per veckodag under samma period (fram till 9 maj). Det är en rätt anmärkningsvärd skillnad mellan de olika dagarna och då främst att torsdagar och fredagar har varit så dåliga. En strategi där man tar säljposition under de dagarna varje vecka redogjorde jag för i del 2. Under de senaste veckorna har strategin fungerat sämre, men efter den gångna veckan tog det fart upp igen då torsdag-fredag slutade med en nedgång på -1,6%. Det ska bli intressant att se hur strategin kommer prestera de närmsta månaderna.

Avkastning per veckodag del 2

I föregående inlägg visade jag hur de olika veckodagarna har avkastat i snitt under den här nedgången. Här kommer lite mer statistik och nu fokuserar jag på hur det har sett ut sedan november fram till nu. Tittar man på torsdagar som varit klart sämst så har det bara varit plusnoteringar 25% av torsdagarna. Enbart torsdagarna har totalt gett en nedgång på -16,7% vilket är nästan lika mycket som alla dagar sammanräknat.

En idé är då att man tar säljpositioner i OMX, men fokuserar på de dagar som faktiskt går sämst. Ett exempel är att man tar en säljposition vid onsdagens stängning och sedan behåller den fram till fredagens stängning. En sådan strategi har det senaste halvåret gett vinst i 68% av fallen med en snittvinst på +0,73%. Träffsäkerheten är riktigt bra, däremot kanske snittvinsten inte låter så imponerande. Då ska man tänka på att det är per vecka så ihopräknat på en genomsnittlig månad ger det en vinst på +2,92% vilket är riktigt bra. Den ackumulerade vinsten hamnar på +21,1% vilket är något mer än om man legat i säljposition alla dagar senaste halvåret. Det är också väldigt bra med tanke på att man då varit inne i marknaden under 40% av tiden.

Grafen visar avkastningskurvan för den här strategin, det är dock räknat från julitoppen för att visa att mönstret verkade starta redan då (vid punkt 15 är november då trenden vände ned). Jag har inte testat hur det har sett ut under de senaste årens bullmarket, men i boken "Edge" av Johnny Torssell och Peter Nilsson, finns statistik som visar att börsen i snitt gått lite bättre på måndagar och fredagar de senaste 20 åren. Det verkar därmed finnas skillnader där det är helt omvänt under nedgångar. Det kan eventuellt innebära att fredagar och måndagar faktiskt är ännu starkare än övriga dagar, om man tittar under enbart uppgångsperioder men det får bli ett test vid senare tillfälle.

Som man kan se har strategin inte fungerat så bra de senaste veckorna och har gett tillbaka en del av avkastningen. Röd linje är ett 10-perioders glidande medelvärde på avkastningskurvan. Kanske är det dags för strategin att ta fart upp nu igen, men det hänger nog på om nedtrenden återupptas eller inte.

Avkastning per veckodag del 1

För ett tag sedan tyckte jag mig märka att börsen ofta gick dåligt på fredagar och beslöt mig därför för att testa om det varit någon skillnad i hur veckodagarna har gått i snitt under senaste årets nedgång. Faktiskt visade det sig finnas tydliga skillnader som jag tänkte visa här och det indikerar att börsen beter sig annorlunda i en nedtrend. I grafen syns snittavkastningen per veckodag sedan juli förra året. Egentligen kan det vara mer relevant att mäta sedan i höstas/vintras när trenden tydligt vände ned, men resultatet skiljer sig inte mycket åt så det spelar mindre roll. Vad man tydligt kan se är att tisdag-onsdag generellt är en återhämtningsperiod då börsen stigit medan torsdag-fredag och även måndag är svaga. Framför allt är det torsdagar som sticker ut med en rejäl snittnedgång. Fredagar har också varit svaga, men har bättrat på resultatet de senaste veckorna i samband med en starkare börs.

Utan några ingående studier så tycks det som att detta mönstret fanns även under nedgången 2000-2003 så det är nog inte enbart en slump som helt plötsligt försvinner. Att det är svagt mot slutet av veckan kan bero på att det ofta ligger viktig makrostatistik då samt att man inte gärna vill ligga kvar i innehav över helgen när man tänker på trenden. Om och hur detta är ett användbart och pålitligt mönster är jag inte helt säker på, men jag har en tanke att det kan fungera bra under ytterligare ett antal månader. Mer om detta i nästa inlägg...

Kraftiga minusdagar

I förra inlägget visade jag statistik hur OMX i snitt rör sig efter en kraftig plusdag (mer än +4%). Som jämförelse kommer här statistik om det istället är en minusdag på mer än -4%. Det har skett 56 gånger sedan 1984, senast förra måndagen.
I bifogad graf ses ackumulerad (snitt)utveckling dag 1-20 efter en sådan dag. Precis som med kraftiga uppdagar så sker dessa ofta under nedtrender då volatiliten är högre. Precis som med plusdagar så verkar det som man ska agera omvänt även på minusdagar.

Över hela perioden dag 1 till 20 får man en positiv avkastning så rejäla minusdagar tenderar att markera en kortsiktig urblåsning varpå marknaden vänder upp. Redan efter 4 dagar hamnar man på en snittavkastning på +2%, träffsäkerheten är 65%. Det är mycket bra siffror på endast 4 dagar och mycket högre än en slumpvis utvald period. Nackdelen är dock att volatiliten som sagt är stor vid dessa tillfällen vilket innebär att spridningen på resultaten är stor. T.ex. är bästa utfall +19,6% medan sämsta är -10,4%.

Är man kortsiktig trader verkar det i alla fall vettigt att hålla sådana här dagar under uppsikt och leta entry för köppositioner, på några dagars sikt. Den 17/3 var senaste dagen som stängde mer än -4% och det markerade då slutet på en tids nedgång. Efter 4 dagar hade OMX gått upp +5% utan att ha varit nere på lägre nivåer överhuvudtaget.

Kraftiga plusdagar

OMX slutade +4,17% idag och jagade ikapp USA som gått upp rejält under påskhelgen. Jag har gjort ett test och tagit fram statistik hur börsen brukar gå efter dagar som slutar mer än +4%. Sedan 1984 har det skett vid 64 tillfällen (idag ej medräknat). I bifogad graf ses ackumulerad (snitt)utveckling dag 1-20 efter en sådan dag. Efter en svagt positiv fortsättning dag 1-2 så är det en klart negativ utveckling närmaste 1-2 veckorna efteråt för att sedan ta lite fart uppåt igen mot slutet av perioden. Den här snittavkastningen är alltså betydligt sämre än en slumpvis utvald period för börsen. Träffsäkerheten för vinst ligger mellan 40-50% för dag 1-14, vilket inte alls är bra.

Det verkar alltså finnas orsak att vara försiktig med köp efter en kraftig uppdag. Jag hade nog faktiskt räknat med betydligt bättre resultat och att en kraftig plusdag följs upp ett tag efteråt, men så är alltså inte fallet. Jag har inte hunnit kolla så noga, men min uppfattning är att många av de här dagarna sker i större nedtrender och är tillfälliga rekyler mot trenden. Det hör ihop med att volatiliten generellt är högre i nedtrenden. När det trendar upp sker det ofta med mer behärskade rörelser.

Vårdagjämning

Runt månadsskiften går börsen i snitt bättre än under mittendagarna. Dessutom sker det ofta en del vändningar under mars månad och det nämns ibland att det är en reaktionsdag runt 20:e mars när vårdagjämningen infaller. Jag beslöt mig för att testa om det stämmer eller inte. Testet är utfört på OMXS30 sedan 1984 och i bifogad graf ses avkastningen dag 1-20 efter den 20:e mars. Dag 1-5 efter ger alltså en positiv avkastning, men sedan faller det tillbaka ner dag 6-8. Observera att detta är ett snitt under 23 år, enstaka år kan förstås se helt olika ut.

Historiskt har man alltså fått en snittavkastning på +0,8% om man köpt den 20:e mars varje år och gått ur efter 5 dagar. Det är betydligt högre än en slumpvis utvald 5-dagarsperiod. Träffsäkerheten för vinst hamnar på 67%, största vinst på +5,5% och största förlust på -4,7%. Det är bra siffror, speciellt med tanke på att samtliga år är medräknade. Man kanske kan få en högre avkastning om man använder sig av ett trendfilter och bara köper de år när börstrenden är uppåtriktad. Lägg även märke till att avkastningen 12-20 dagar efter den 20:e mars ligger runt +1,5% i snitt så det är en period då det kan vara intressant med kortsiktiga köp.