Börsen och ekonomisk statistik

Nästan varje dag består agendan av ekonomisk statistik vilket påverkar börsen i mer eller mindre omfattning. Störst fokus är det på den amerikanska statistiken med t.ex. husstatistik, arbetslöshet, BNP och konsumentförtroende där marknaden vill få en bild av tillståndet i ekonomin. Däremot är det inte alltid helt tydligt vilken koppling det är mellan börsen och ekonomisk statistik. Den mesta statistiken är bakåtblickande och kan ses som laggande indikatorer. När statistiken visar på en förbättring har börsen redan börjat prisa in det och vänt uppåt.

ISM inköpschefsindex ses som en viktig konjunkturmätare då det visar hur läget är i tillverkningsindustrin. I december föll indexet till 32,4 vilket är den lägsta nivån sedan 1980 och det är också en bra bit lägre än under recessionen på 90-talet och 2001. Det kan alltså sägas ge en överlag negativ bild av den amerikanska ekonomin, men vad betyder det för börsen?



Ovanstående graf visar utvecklingen för ISM sedan 1948 fram till idag. Inlagt är även utvecklingen för Dow Jones under samma tidsperiod (månadsdata) samt de perioder som USA varit i recession. Grafen säger mycket i sig självt, men jag kompletterar med min tolkning och syn.

För att bedöma konjunkturläget finns det en mängd indikatorer och statistik att tillgå, men en av de bästa är faktiskt börsen i sig. Det är ingen slump att börsen toppade och vände ner ett tag innan nuvarande recession startade. Det gäller att komma ihåg att mycket av den ekonomiska statistik som publiceras är tillbakablickande information och visar hur det såg ut månaden innan, eller i bästa fall nuläget. Börsen däremot diskonterar en bit in i framtiden, även om den tidsperioden säkert varierar från tid till annan.

Är man medveten om detta blir det lättare att bedöma den statistik som publiceras. Det händer ibland att börsen tycks röra sig irrationellt och trotsa svag statistik, men det har till viss del sin förklaring i att börsen blickar framåt. Jag är av uppfattningen att börsens rörelser dessutom påverkas framför allt av det underliggande sentimentet och att det är av mindre betydelse hur bra eller dålig viss ekonomisk data är. ISM-index är ett exempel på en indikator som till största delen bekräftar börsens rörelser och den ekonomiska utvecklingen, men det sker inte helt i fas utan med några månaders fördröjning.

Nedan visas hur många månader börsen har bottnat före eller efter att ISM-index har gjort det under 10 recessioner. Övervägande ofta bottnar börsen några månader före ISM-index gör det, men de är ändå hyfsat i fas. Efter en förmodad börsbotten kan man alltså ha koll på ifall även ISM-index vänder upp för att bekräfta utvecklingen.

- Antal månader börsen bottnar före/efter ISM-index

1949 +4
1953 -4
1957 -1
1960 +4
1970 -5
1973 -4
1980 -2
1981 +2
1990 -3
2001 -1

Även om det förstås är negativt med fortsatt fallande ISM-index så kan man notera att börsen ofta sätter en större botten när en nivå mellan 30-40 nås. Ett undantag var 2001 då det bara blev en tillfällig botten innan det återigen föll kraftigt, medan ISM faktiskt satte en högre botten. Risken finns förstås att det kan bli något liknande även den här gången. Tyvärr finns det heller inte data längre tillbaka än 1948 så det går inte att jämföra med hur det såg ut under 1930-talet som på många sätt påminner om nuläget.

Ekonomisk statistik kan användas på ett liknande sätt som mer tekniska indikatorer för att identifiera extremvärden när optimismen eller pessimismen har nått höga nivåer. I dagsläget visar ISM att inköpschefernas data är riktigt negativa, men historiskt har det också varit i liknande lägen som börsen vänder. Talesättet att börsen vänder när det ser som mörkast ut är inte helt taget ur luften, däremot ligger svårigheten i att bedöma när det är tillräckligt negativt. Statistik kan användas som en mätare på det och befinner vi oss i ett sådant läge nu så bör det ske en återhämtning för ISM inom några få månader.