De senaste åren har det diskuterats en del kring så kallad "decoupling" som innebär att tillväxtmarknader, och då framför allt Kina och Asien, ska bli frånkopplat utvecklingen i USA. I först hand är det den ekonomiska utvecklingen man syftar på och att Asien tar över stafettpinnen när den amerikanska ekonomin mattas av. En del har t.o.m talat om en "superkonjunktur" som vi inte skådat tidigare. En del antar då att detta kommer påverka hur börsmarknaderna rör sig och att Asien och tillväxtmarknader därmed är en bra investering.
Till att börja med ska man vara medveten om att börsen och ekonomin inte helt går hand i hand på kort sikt. På längre sikt speglar förstås börsutvecklingen hur ekonomin går och hur företagen presterar. När problemen i den amerikanska ekonomin började synas förra året (det fanns varningssignaler långt tidigare) var därför många inne på att det inte skulle påverka en stor del av övriga världen i någon större utsträckning.
Just nu anser jag att vi ser motsatsen, att problemen i USA börjar påverka investerare att dra sig undan även tillväxtmarknaderna. Till exempel kan man studera bifogad graf över MSCI Emerging Markets Index, alltså ett index bestående av en mängd tillväxtmarknader runt om i världen. Jämför man med MSCI World Index som jag visade i föregående inlägg så ser man att de faktiskt toppade rätt så exakt samtidigt i slutet av oktober. Faktum är att World Index hittills ”bara” har tappat -17% jämfört med -27% för tillväxtmarknaderna. Det är nästan lika mycket som Stockholmsbörsen har gått ner sedan sin topp.
Man ska dock tänka på att då räknar jag enbart från toppen som bildats och det säger egentligen inte allt. Man måste förstås se hur respektive marknad har presterat tidigare och hur mycket nuvarande nedgång har raderat av tidigare uppgång. Stockholmsbörsen tappade t.ex. -5,7% under 2007 medan tillväxtmarknaderna som kollektiv gick upp +30%. World Index gick under samma period upp knappt +7%. Mycket handlar alltså om under vilken tidsperiod man ligger investerad i (rätt självklart förstås).
Vad jag drar för slutsatser av det här är att tillväxtmarknader som Kina, Indien, Ryssland etc. inte alls klarar att stå emot en nedgång i den amerikanska ekonomin. Framför allt syftar jag då på börsutvecklingen, men det är nog troligt att även ekonomin i dessa länder blir lidande. För några veckor sedan uttalade sig en herre från Kinas centralbank och sa att deras export kommer bli under kraftig press om konsumtionen i USA minskar. Han nämner även att den globala efterfrågan framför allt (fortfarande) drivs av USA och det är väl just det som en del tror kommer minska. På sikt är det säkert så, men vi är nog inte där ännu.
Som jag skrev ovan handlar mycket om vilken tidsperiod man är investerad och i nuläget talar det mesta för att vi kommer få se en fortsatt försvagning av världens börser. Framöver tror jag att korrelationen kommer vara väldigt hög och inte som under förra året då olika index drog åt olika håll. Ett bra exempel är Ryssland som ingår i den så kallade BRIC-sammansättningen (Brazil, Russia, India, China) som ses som ”eliten” bland tillväxtmarknaderna. Som jag visade i föregående inlägg strävade Ryssland fortfarande uppåt under hela förra året och det var först runt årsskiftet som det toppade där. Just nu ser vi att Ryssland tillsammans med Stockholm leder nedgången nedåt. Det ser jag som ”bevis” på att placerare drar öronen åt sig alltmer och att nedgången blir mer samstämmig och global.
Som sista punkt vill jag nämna att sett på längre sikt tror även jag att tillväxtmarknader kommer att gå bättre än t.ex. USA/Europa. När nuvarande nedgång är över kommer de därför antagligen att vara ledande i den uppgång som drar igång. Allt handlar om tajming…
Till att börja med ska man vara medveten om att börsen och ekonomin inte helt går hand i hand på kort sikt. På längre sikt speglar förstås börsutvecklingen hur ekonomin går och hur företagen presterar. När problemen i den amerikanska ekonomin började synas förra året (det fanns varningssignaler långt tidigare) var därför många inne på att det inte skulle påverka en stor del av övriga världen i någon större utsträckning.
Just nu anser jag att vi ser motsatsen, att problemen i USA börjar påverka investerare att dra sig undan även tillväxtmarknaderna. Till exempel kan man studera bifogad graf över MSCI Emerging Markets Index, alltså ett index bestående av en mängd tillväxtmarknader runt om i världen. Jämför man med MSCI World Index som jag visade i föregående inlägg så ser man att de faktiskt toppade rätt så exakt samtidigt i slutet av oktober. Faktum är att World Index hittills ”bara” har tappat -17% jämfört med -27% för tillväxtmarknaderna. Det är nästan lika mycket som Stockholmsbörsen har gått ner sedan sin topp.
Man ska dock tänka på att då räknar jag enbart från toppen som bildats och det säger egentligen inte allt. Man måste förstås se hur respektive marknad har presterat tidigare och hur mycket nuvarande nedgång har raderat av tidigare uppgång. Stockholmsbörsen tappade t.ex. -5,7% under 2007 medan tillväxtmarknaderna som kollektiv gick upp +30%. World Index gick under samma period upp knappt +7%. Mycket handlar alltså om under vilken tidsperiod man ligger investerad i (rätt självklart förstås).
Vad jag drar för slutsatser av det här är att tillväxtmarknader som Kina, Indien, Ryssland etc. inte alls klarar att stå emot en nedgång i den amerikanska ekonomin. Framför allt syftar jag då på börsutvecklingen, men det är nog troligt att även ekonomin i dessa länder blir lidande. För några veckor sedan uttalade sig en herre från Kinas centralbank och sa att deras export kommer bli under kraftig press om konsumtionen i USA minskar. Han nämner även att den globala efterfrågan framför allt (fortfarande) drivs av USA och det är väl just det som en del tror kommer minska. På sikt är det säkert så, men vi är nog inte där ännu.
Som jag skrev ovan handlar mycket om vilken tidsperiod man är investerad och i nuläget talar det mesta för att vi kommer få se en fortsatt försvagning av världens börser. Framöver tror jag att korrelationen kommer vara väldigt hög och inte som under förra året då olika index drog åt olika håll. Ett bra exempel är Ryssland som ingår i den så kallade BRIC-sammansättningen (Brazil, Russia, India, China) som ses som ”eliten” bland tillväxtmarknaderna. Som jag visade i föregående inlägg strävade Ryssland fortfarande uppåt under hela förra året och det var först runt årsskiftet som det toppade där. Just nu ser vi att Ryssland tillsammans med Stockholm leder nedgången nedåt. Det ser jag som ”bevis” på att placerare drar öronen åt sig alltmer och att nedgången blir mer samstämmig och global.
Som sista punkt vill jag nämna att sett på längre sikt tror även jag att tillväxtmarknader kommer att gå bättre än t.ex. USA/Europa. När nuvarande nedgång är över kommer de därför antagligen att vara ledande i den uppgång som drar igång. Allt handlar om tajming…
snygg sammanfattning..instämmer i mycket.
SvaraRadera